Vårsådd på 1920-talet. Bild: Pellervos bildarkiv.
Det självständiga Finlands första lantbruksräkning genomfördes under hösten 1920 och vårvintern 1921.
Räkningens genomförande
Till skillnad från den föregående räkningen samlades uppgifterna in med hjälp av frågekort istället för ett system med listor.
Som nya undersökningskategorier inkluderades hag- och skogsmarker, åkrarnas jordkvalitet, dikning och gödslig. Nytt var även frågor som rörde mängden sådd och tillagda detaljer i frågorna om husdjuren.
Lantbruksräkningen genomfördes genom att Landsbruksstyrelsen skickade ut ett cirkulär till kommunalnämnderna där de befullmäktigade dem till att dela in sina kommuner i undersökningsdistrikt och värva en person som var lämplig för att samla in uppgifterna. Som hjälpmedel i insamlingen av uppgifter användes mantalslängder och skattelistor.
Till insamlare valdes "inom lantbruk kunniga" eller i övrigt lämpliga personer. I de första räkningarna fanns flera personer i kyrkans tjänst bland insamlarna.
Statistik och forskningsuppgifter
Svedjeland luckrades upp med hjälp av risharv. På bilden syns en östfinländsk risharv. Bild: Pellervos bildarkiv.
I publikationen för räkningen år 1920 står tabellerna på finska och svenska, medan de tio år tidigare hade stått på finska och franska. Tabellernas rubriker fanns översatta till franska i separata bilagor.
Förutom de statistiska uppgifterna innehöll publikationen även två forskningsartiklar som Lantbruksstyrelsen hade låtit göra. I artikeln "Tutkimuksia lannan hoidosta eräissä Suomen kunnissa keväällä 1921" ("Forskning i gödsling i några av Finlands kommuner våren 1921") beskrivs insamlingen och skötseln av gödsel på åtta olika håll i Finland.
I den andra artikeln utreds mängden lantbruksmaskiner i Finland år 1920 med hjälp av uppgifter som samlats in under lantbruksräkningen. Resultaten visar att mängden såddmaskiner, slåttermaskiner, strängläggare, tröskverk och traktorer ökade i olika takt i olika län.
